INTELLIGENS – INTELLEKT.

Teori betyder i vardagsspråket ungefär detsamma som antagande, hypotes. I vetenskapliga sammanhang brukar man i regel låta ordet beteckna en samling satser (begrepp) som är logiskt relaterade på något sätt. D v s begrepp förenade genom logiska relationer i satser, satser förenade med varandra genom andra logiska relationer, det är schematiskt sett byggstenarna i en teori. Beaktas bör också i det här sammanhanget att det råder ett utbrett missförstånd att man kan välja begreppsapparat med hjälp av något slags sanningskriterium. Men begrepp är inte sanna eller falska. Deras relation till verkligheten kan istället uttryckas så att begrepp kan vara mer eller mindra lämpliga att operationalisera. ( Begrepp eller den variabel som vi avser att mäta definieras med de operationer som mätningen utgörs av. Som t ex temperatur operationellt definierbart blir alltså det som vi mäter med en termometer).

I olika sammanhang används teori som ett honnörsord och följaktligen används lite hur som helst för att förgylla en uppfattning, framställning, som kanske inte är så lysande i sig själv.

Definitionen av en intellektuell person är lika många som de personer som tro sig ha hela sanningen av begreppet som sådant.

En röst hämtad från en blogg;

En intellektuell människa behöver inte vara intelligent, och en intelligent individ behöver inte vara intellektuell. En intellektuell människa lever bara genom att argumentera. Intellektet är bara en del av din intelligens. Det är lånat, intelligensen är din egen. Ditt intellekt hör till ditt huvud och sådant som lärs ut av andra. Det är logiskt och rationellt, din intelligens är mer logisk. Den är överlogisk, intuitiv. Intelligensen innehåller intuition. Intuition är intelligens. Intelligens är ett inre seende; den är intuitiv. Den har inget att göra med intellektet. Blanda aldrig ihop intellekt och intelligens, det är varandras motsatser o s v.

Av kommentarerna att döma så är denna röst en intellektuell gigant, en hjälte som klargjort definitionen av de olika begreppen.   

Teori; den allmänt rådande kvalitativa bedömning av begreppet intellektuell är, den som har en djupare bildning, de som är obundna av yttre intressen tar till orda i tidens stora frågor, eller de som mer eller mindre yrkesmässigt skapar och förmedlar kunskap, t ex forskare, författare, lärare eller präster etc.

Listning:

Jag vill börja med att ge några exempel som borde vara centrala i diskussionerna kring begreppet intellekt och intelligens.

Kan man vara inte intellektuell utan att vara intelligent.

Kan man vara intelligent utan att vara intellektuell.

Kan man som forskare, lärare, förmedla kunskap utan att vara intelligent.

Kan man vara bildad, i en djupare mening, utan att vara intelligent.

Finns det ett samband mellan intelligens och intellekt.

På de fyra första exemplen säger jag ett obetingat nej. På det femte ja 

Med utgångspunkt från ovan nämnda begreppsanalys vill jag hävda att det kan vara ”lika rätt” att se intelligens som en förutsättning för intellektualitet.  D v s att det föreligger ett ömsesidigt beroende mellan dem, i båda riktningarna. Eller annorlunda uttryckt att det föreligger ett direkt samband mellan intelligens och intellekt och mellan intellekt och intelligens.

Slutsats:

Begreppsanalysen logiska koppling indikerar att listningens första och andra punkt samvarierar med varandra både direkt och indirekt via den tredje och fjärde punkten i listningen. D v s det torde vara en närmast omöjlig uppgift att tillgodogöra sig både utbildning och bildning, på en djupare nivå, och förmedla den utan ett större mått av intelligens.

En återkoppling till blogganalysen indikerar att bloggaren har sammanblandat de olika ingående begreppen i teorin om intelligens och intellekt och deras eventuella inbördes påverkan. Att dissekera en teori utan ett eget ifrågasättande kan vara en riktig kunskapsfälla.  Läs mer »