Kap 1. 

 

FÖRORD. 

 

Under en följd av år har jag genom erfarenhet som egen företagare ( klientredovisning, juridisk rådgivning, utbildning, rationalisering, andra administrativa tjänster) såväl som övrig konsultverksamhet funnit att det i många företag finns ett starkt behov av att få veta mer om hur man på ett bättre sätt kan konkurrera med de skatteundandragande företagen. Jag konfronteras ofta med företagsledare’s upplevda frustration inför det på marknaden före kommande skatteundandragandet. 

En annan erfarenhet jag gjort är att många företagare upplever skatteundandragandet som ett stort problem. Bl. a därför att de tvingas sätta ett lägre pris än vad de skulle vilja göra. När jag då påpekar att åsatt pris inte ger kostnadstäckning får jag svaret ” annars får jag inte jobbet ”. Ett svar som bland mycket annat är ett uttryck för att skatteundandragandet i sig ökar exponeringsrisken för att andra företag förleds och/eller tvingas att själva börja skatteundandra för att hålla sig kvar på marknaden. I sådana sammanhang påpekar, jag och mina medarbetare, alltid att vad som kan synas vara en bra lösning på kort sikt kan vara en dåligt på lång sikt. Vid sådana diskussioner hänvisar vi ofta till intressentmodellen. D v s att det rent praktiskt finns intressenter kring företaget som har uppfattningar om dylika beteenden. Vipekar också på att skatteundandragandet i förlängningen rent allmänt slår tillbaka på dem själva och mer specifikt mot hela marknaden.Det händer ofta (till och med mycket ofta) att de efter en tid tar till sig våra synpunkter. Dessa erfarenheter har gjort mig lidelsefullt övertygad om att utbildning kring skatteundandragandets mekanismer är nödvändig för att ge företag kunskaper och insikter om att skatteundandragande faktiskt är olönsamt på lång sikt. 

Inom området företagsekonomi finns idag en bred flora av litteratur. Huvudsakligen belyses tekniska frågor avseende redovisning, kostnadsintäktsanalys, finansiering och marknadsföring etc. Syftet med denna bok är att komplettera den bilden genom att ställa företagens skatteundandragande i centrum. Att lyfta fram mekanismerna bakom skatteundandragandet och att effektiva åtgärder kräver en ökad kunskapsgenerering och förståelse av dessa. Underlaget till boken bygger på en studie, om företagens skatteundandragande, som genomfördes inom ramen för forskarutbildningen vid företagsekonomiska institutet Stockholms Universitet åren 1984 – 1994 samt en marknadsundersökning, som i samband med en utbildningsinsats, genomfördes vid årsskiftet 1997 – 1998.    

Bakgrund. 

Detta kapitel belyser våra bristande kunskaper, rent allmänt, om ekonomisk brottslighet och mekanismerna bakom skatteundandragandet, det område som i första hand åsyftas när man talar om ekonomisk brottslighet, mer specifikt. Anlägger man ett företagsperspektiv på skatteundandragandet så är kunskapsläget ännu sämre. Vidare diskuterar kapitlet ekonomisk brottslighet och samhällsekonomiska system, i en marknadsekonomi, mot samhället, staten och medborgarna i nämnd ordning. 

Sedan flera decennier har problem i samband med företags skatteundandragandediskuterats i olika sammanhang. Våra kunskaper om mekanismerna bakom skatteundandragandet, det område som i första hand åsyftas när man talat om ekonomisk brottslighet, är mycket bristfälliga. Några röster; 

”Idag vet vi alltför lite om den ekonomiska brottslighetens struktur och volym, dess funktion under olika betingelser i den omgivande ekonomiska miljön, eller dess skilda effekter, för att kunna göra alla de kontrollpolitiska avvägningar som behövs. Det främsta skälet är att vi saknar tillräckliga empiriska kartläggningar. Vilka konsekvenser får t ex den ekonomiska brottsligheten för marknadens struktur i stort, för tillgången på arbete, varor, tjänster och krediter. För konkurrensförhållandena mellan ”hederliga” respektive ”ohederliga” företag på samma marknad.  Detta är viktiga national – och företagsekonomiska frågor som hittills inte  penetrerats inom forskningen. Vad vet man på forskarhåll om den ekonomiska brottsligheten? En sak är säkert, nämligen att det vi vet är så lite att 30 minuter är en generöst tillmätt tid för att redo göra vad vi vet. I det svenska fallet krävs det starka ögon hos politiska och andra  beslutsfattare om de skall diskutera och åtgärda den ekonomiska brottsligheten i  skenet från forskarens stearinlåda. Avsaknaden av en gemensam definition och en gemensam begreppsapparat kan inte förklara vår bristande kunskap på området. Den empiriska kunskapen om den ekonomiska brottsligheten är således mycket ringa. Vi saknar enkla data av typen omsättning, vinst, hur många personer berörs, hur det ser ut, hur själva beteendet ser ut rent konkret och i olika fall. Vad händer med den så kallade marknaden?  Vi har ersatt vår kunskap på området med en mängd myter. ”  

Anlägger man ett företagsperspektiv på skatteundandragandet så kan kunskapsläget be tecknas som ännu sämre. Skatteundandragandet är en fråga som i sig är mycket komplicerat. Dessutom är våra kunskaper bristfälliga i tre väsentliga avseenden. För det första rent empiriskt och vad gäller det bakomliggande fenomenet. För det andra har föga uppmärksamhet riktats mot effekterna på den ekonomiska marknaden, d v s konkurren och marknadsförhållandena i stort. För det tredje rent åtgärdsmässigt. Det är först på senare år som man har uppmärksammat problemet, och erfarenheterna hos de myndigheter som har haft ansvaret, för kontroll och åtgärder, är fortfarande förhållandevis ringa.   

Som tidigare påpekats, så kommer jag ofta i kontakt med skatteundandragandet. Jag har av naturliga skäl ofta ställt mig frågan hur det kommer sig att vissa företag skatteundandrar andra inte. Speciellt vid beaktandet av att det inte alltid är de företag som ligger sämst till som skatteundandrar. Skulle de fortsätta att skatteundandra (i lika hög grad) om de visste hur det påverkar den marknad de verkar på ? Hur det påverkar det egna företaget, utifrån de intressenter som finns runt omkring företaget, både kvantitativt och kvalitativt? Jag har också i det här sammanhanget funderat över företagens inställning till de åtgärder som samhället vidtagits-er för att stävja skatteundandragandet och dragit slutsatsen att effektiva åtgärder kräver en djupare insikt och en mer grundläggande förståelse för skatteundandragandets mekanismer. Den ekonomiska brottslighetens (ett begrepp som bl a innefattar företags skatteundandragande) omfattning. former och konsekvenser är i väsentlig grad uttryck för den bakomliggande samhällsekonomin i stort. Ekonomisk brottslighet förekommer i alla ekonomiska system men eftersom de grundläggande förutsättningarna varierar gör också den ekonomiska brottsligheten det.  

Intresset för den ekonomiska brottsligheten har i Sverige i hög grad kommit att handla om dess angrepp på skattesystemet, medan man i USA koncentrerats sig på de marknadsstörande effekterna. Den svenska modellen bygger på att landet skall ha en fri marknadsekonomi med fri konkurrens. Med hjälp av olika regelsystem och genom offentliga ingripanden försöker man bl a skapa en viss jämvikt i maktförhållandena mellan de olika parter eller intressen som agerar på denna marknad. Den ekonomiska brottslighet som uppstår i ett sådant system kommer också i hög grad att bestå av olika försök att undgå dessa regler och begränsningar för att på så sätt skaffa sig fördelar framför andra medtävlare eller andra parter och intressen på denna marknad. Hur den ekonomiska brottsligheten fördelar sig över olika marknader är svårt att veta. Den torde dock variera över tiden beroende av fluktuationer i det grundläggande samhällsklimatet. Den påverkas också (förhoppningsvis) av den kontroll man sätter in från samhällets sida och utbredningen av den är olika stor inom olika branscher och för olika företag.Olika kontrollaktioner och empiriska undersökningar etc. visar att utbredningen av den ekonomiska brottsligheten kan skilja sig avsevärt mellan olika branscher, typer av företag etc. Som t ex branscher med många små företag där vart och ett har många underleverantörer/kunder, tekniskt mindre komplicerad verksamhet, stor rörlighet bland anställda o s v, kan således ha högre frekvens av ekonomisk brottslighet. Motsatsen gäller då för mycket stora företag, speciellt om konkurrenterna är få och konkurrensen svag. Det ligger nära till hands att tro att den ekonomiska brottsligheten alltid medför negativa konsekvenser för ekonomin. Så behöver inte alltid vara fallet, bl. a beroende av hur relationerna mellan den vita respektive den svarta sektorn ser ut. 

Där den svarta sektorn konkurrerar med den vita kan de samhällsekonomiska effekterna bli negativa.

När det svarta företaget tränger undan vita eller om man så vill tar marknadsutrymme för det kan följande inträff att samhällets inkomster minskar genom bortfall av skatter och avgifter att effektiviteten i ekonomin minskar med sänkt produktion och konsumtion som följd  att de reala konsumentpriserna ökar av samma skäl. 

Att den genomsnittliga kvalitén på konsumtionen försämras.  

I en konkurrenssituation som denna ger den svarta sektorn inte någon ökad sysselsättning. Däremot om den svarta ekonomin inte konkurrerar med den vita då kan den svarta ekonomin fungera på så sätt att den fyller outnyttjade resurser i den vita ekonomin. Verksamheter som inte skulle ha kommit till stånd beroende av att t ex kostnaderna för att driva dem lagligt är för höga kan genom att man väljer det svarta alternativet bli lönsamma. Förutsättningen är förstås att det svarta arbetet inte skulle ha kommit till stånd inom den vita sektorn. Ytterst är detta ett uttryck för brister i den vita ekonomin.Till detta skall läggas det generella problemet med beroendet mellan olika branscher eller verksamheter. Om inte annat kan det av ekonomiska, moraliska skäl vara svårt att ha en ekonomisk marknad där vissa svarta sektorer får tillåtas i kraft av brister i ekonomin i stort. Det skapar oro/spänningar i det ekonomiska klimatet.Att svarta verksamheter medför fördelar för enskilda aktörer på marknaden ligger i sakens natur. Det är så att säga en av drivkrafterna bakom fenomenet. Vinsterna av ett dylikt beteende betalas ytterst och främst av de som följer marknadens spelregler.Skattebrottens betydelse i detta sammanhang kan inte nog betonas. Genom att inte betala ALLA sina skatter och avgifter gör sig företagen av med en väsentlig utgiftspost. Detta gäller särskilt sådana branscher eller verksamheter som tillhandahåller tjänster eller till väsentlig del är uppbyggda på olika arbetsinsatser och där lönekostnadsandelen är hög.    

Ett av problemen med skattebortfall och omfördelning av skattebördan som diskuteras i samband med debatten kring den ekonomiska brottsligheten är effekten på samhällssolidariteten. Via påverkan på skattesystemet rubbar den ekonomiska brottsligheten, liksom olika former av annan skattebrottslighet eller skatteflykt, grundvalarna för den samhälleliga fördelningspolitiken. Grunden till problemet utgörs av skillnaden mellan den dominerande fördelningsideologin å ena sidan och den faktiska å andra sidan. Kännetecknande för det första värdesystemet är ett flertal egenskaper om vilka kan sägas att det råder en varierad grad av politisk enighet. Bland dessa värden, målsättningar, mål, kan följande nämnas;  

kravet på ekonomisk grundtrygghet för alla medborgare oavsett deras egen försörjnings förmåga ett stort mått av ekonomisk frihet i samhället. Bl. a individens frihet att förvärva egendom, att tjäna hur mycket (eller hur lite) pengar som helst, skapa förmögenheter etc.  

ökad ekonomisk jämlikhet, d v s att skillnader mellan medborgarna i ekonomiskt hänseende inte får vara för stora, att de ekonomiska klyftor som uppstår i det första skedet skall överbryggas.  

Staten (den överordnade organisation som måste till om vi skall fungera som kollektiv) drabbas av den ekonomiska brottsligheten i fyra avseenden. Mellan dem föreligger också starka samband. För det första skattebortfallet. För det andra den icke avsedda omfördelningen av skattebördan som grövre skattebrottslighet och annan skatteundandräkt ger upphov till. För det tredje den minskade styrbarheten i samhällsekonomin. För det fjärde, som tidigare påpekats, solidaritetsskador. [1]  

VAD VILL BOKEN GE? 

Boken vill skapa förståelse för några mekanismer bakom företagens skatteundandragande. Visa hur skatteundandragandet växer fram och vad som utgör incitament och hinder i företagarens ögon. Att lyfta fram olika aspekter på skatteundandragandet, som t ex hur en företagare i lagens gränsmarker tänker och den bild han ger sitt beteende. En förståelse av detta torde leda till mer rationella och effektiva åtgärder mot skatteundandragandet.Det finns självklart andra faktorer, än de som nämns i kapitlen 2 – 8, som är lika intressanta och betydelsefulla att diskutera i detta sammanhang. Boken tar fasta på företagsägarnas/ledarnas perspektiv (uppfattningar). Hur bra den bild är som man på så sätt får fram är osäkert. Det är således befogat att ställa sig frågan vilket tillskott av objektiv kunskap som företagsledarnas uppfattning om skatteundandragandet faktiskt genererar. Svaret på den frågan, måste nog sökas i om det överhuvudtaget är möjligt att precisera vad som är ny kunskap. Skall nyvunnen kunskap anges forskaren/författaren själv, hela forskarsamhället eller en ännu vidare grupp?  

Kunskap uppfattas ofta som kännedom om absolut sanning rörande t ex vissa allmängiltiga lagbundenheter. Man talar ibland om objektiv kunskap. En intressant fråga i det härsammanhanget är om det verkligen finns någon kunskap som har dessa egenskaper? En annan fråga blir då om någonting finns i sig eller om det t ex är graden av likhet i människors uppfattningar av någonting som ger uttryck för graden av objektivitet? Som jag serdet är kravet på en i alla avseenden, precisering av vetenskaplig, d v s målmedvetet motiverat och uppföljbart vunnet kunskapbidrag svårt att uppfylla.  

Avsikten med denna bok har aldrig varit att generera en objektiv sann kunskap om företagens skatteundandragande. Utan snarare lyfta fram indikationer som i bästa fall kan bli praktiskt användbara. Det är dock viktigt att vara medveten om att ovan nämnda medför begränsningar, brister och svagheter i slutsatser och analyser.  

Sammanfattningsvis har syftet varit; 

att skapa förståelse för några av mekanismer bakom företagens skatteundandragand 

att söka svar på tre särskilt intressanta frågeställningar. Varför, vad, hur/vilka?  

att genom en återkoppling belysa skatteundandragandets aktualitet idag.  

Tyngdpunkten ligger på att belysa/beskriva och förklara. Konkretiseringen och förankringen av belysningen görs med hjälp av citat, exempel och praktikfall. Några rätta lösningar är svåra att finna, men jag tror på styrkan i det goda exemplet.  

Boken har tre primära målgrupper. För det första vänder den sig till läsare i största allmänhet. För det andra till de inom näringsliv och offentlig sektor som vill skaffa sig ytterligare kunskaper inom ämnesområdet. För det tredje är den lämplig som kurslitteratur vid universitet, högskolor och i andra utbildningssammanhang.

 

NOTER. 

[1]  Rapport från kommissionen mot ekonomisk brottslighet. Stockholm: 1983. 

 

BOKENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR. 

Kapitel ett ägnas åt våra bristande kunskaper om ekonomiska brottslighet i allmänhet och dess konsekvenser mer specifikt. Jag presenterar tankar kring vad som händer i det samhällsekonomiska systemet och marknadsekonomin. Slutligen belyser jag problemet med skattebortfall. 

Kapitel två behandlar företagens skatteundandragande och dess betydelse för konkurrenssituationen på marknaden. Jag inleder med att beskriva hur företagen uppfattar sin konkurrenssituation samt omfattningen av det på marknaden förekommande skatteundandragandet. Jag går vidare med att beskriva hur företagen ´s bild av skatteundandragandet har formats. Avslutningsvis diskuterar jag huruvida de företag som uppfattar konkurrensen som svår även uppfattar sktteundandragandet som omfattande. 

Kapitel ett ägnas åt våra bristande kunskaper om ekonomiska brottslighet  i allmänhet och dess konsekvenser mer specifikt. Jag presenterar tankar kring vad som händer i det samhällsekonomiska systemet och marknadsekonomin. Slutligen belyser jag problemet med skattebortfall. 

Kapitel två behandlar företagens skatteundandragande och dess betydelse för konkurrenssituationen på marknaden. Jag inleder med att beskriva hur företagen uppfattar sin konkurrenssituation samt omfattningen av det på marknaden förekommande skatteundandragandet. Jag går vidare med att beskriva hur företagen ´s bild av skatteundandragandet har formats. Avslutningsvis diskuterar jag huruvida de företag som uppfattar konkurrenssituationen som hård också uppfattar skatteundandragandet som omfattande. 

Kapitel tre till och med fem beskriver och belyser några VARFÖR – VAD – HUR/VILKA FAKTORER. Kapitlet inleds med att diskutera varför vissa företag skatteundandrar, visa hur skatteundandragandet växer fram och vad som utgör incitament och hinder. Vidare beskrivs vad som händer på marknaden, visar hur det påverkar övriga företags konkurrensförhållanden, hela den ekonomiska marknaden i stort. Därefter diskuterar jag några åtgärder, som både näringsliv och samhälle kan vidtaga, för att underlätta för övriga företag att konkurrera med de skatteundandragande. 

Kapitel sex ägnas åt samverkan. Jag inleder med att beskriva företags – och myndighetsmiljön. Vidare tar jag upp vikten av att försöka öka samverkan inom och mellan dessa och att det är en förutsättning för en effektivare åtgärdsinriktning mot skatteundandragandet. Avslutningsvis diskuteras några besluts och organisatoriska synpunkter som måste beaktas vid diskussioner kring samverkan.  

Kapitel sju beskriver och diskuterar skatteundandragandet idag. Sedan följer en beskrivning av effekten från hittills insatta åtgärder mot skatteundandragandet. Jag tar också upp vikten av att en ökad kunskapsgenerering är en förutsättning för att skapa förståelse för mekanismerna bakom skatteundandragandet.Resterande kapitel inleds med en introduktion där jag kort redogör för kapitelinnehållets betydelse för skatteundandragandet. Här presenterar jag också de olika underrubrikerna i kapitlet så att läsaren skall kunna göra sig en bild av innehållet. Sist i varje kapitel finns en kort sammanfattning i punktform. 

 

I illustrativt syfte har jag i den löpande texten sprängts in kommentarer eller klippta historier. Dessa har bedömts vara konkreta och tydliga berättelser om olika händelser i och omkring företaget. 

”Av alla symbolsystem är språket det högst utvecklade, det känsligaste och mest utvecklade ”. [2] 

Benämningen faktor används omväxlande med benämningen variabel för att göra läsaren uppmärksam på att det är mer komplexa och beroende fenomen som diskuteras än vad som avses med en variabel. 

I litteraturen benämns ofta VARFÖR och VAD som orsak och verkan faktorer. Jag har valt att kalla dem varför, vad etc. för att på så sätt understryka att jag eftersträvar en produkt som ger mer allsidiga, holistiska och utvecklingsbara diskussioner, snarare än precisa, detaljerade och reduktionistiska sådana. 

Jag har också valt att använda begreppen företag och organisationer som om de vore synonymer. De betecknar således alla typer av organisationer oberoende av verksamhetsområde eller syfte. 

För att öka tillgängligheten har vissa avsnitt placerats i bilagor. Det betyder inte att en bilaga är mindre viktig än huvudtexten, bara att dess innehåll inte är nödvändigt för att tillgodogöra sig den första genomläsningen. 

APPENDIX A som redovisar de i boken väsentligaste begreppen och dess vidhängande problem kan med fördel läsas före kapitel två till sex. 

De förekommande noterna (hänvisningar till annan litteratur) har förlagts i direkt anslutning till det sista kapitlet. 

Slutligen vill jag ännu en gång betona att mycket av det som belyses och diskuteras i de olika kapitlen är hämtade från den studie som beskrivs i APPENDIX B. D v s där inget annat nämns så är diskussioner, tabeller, diagram, citat m. m hämtat från denna studie.

2  Hayakawa, S. I. Vårt språk och vår värld. Stockholm: 1973.

 

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10