Ekonomisk brottslighet.

APPENDIX B. 

 

NÅGRA ANVÄNDA BEGREPP.

 

Denna bilaga avser att göra läsaren bekant med hur jag behandlar några av de väsentligaste begreppen och vidhängande operationalitetsproblem. Diskussionerna kring dessa sönderfaller i två delar: dels en diskussion om begreppet konkurrens, skatteundandragandet och ekonomisk brottslighet, dels en kortfattad redovisning av innebörden i begreppen skatter och avgifter, svart sektor, små och medelstora företag. 

Det kan mycket väl förhålla sig så att de flesta människor har en egen, ofta inte lart uttalad referensram, och därför kan inte någon form av allmängiltig vetenskap vara möjlig. För att rota bot mot detta har man som grundläggande krav att alla begrepp som används i teorin måste ges en operationell definition, d v s begreppet måste innefatta en anvisning om hur det skall mätas. Klart uttalade, mätbara definitioner, gör det således möjligt för alla att tala samma språk. 

Det råder dock delade meningar om detta krav. I de så kallade väl utvecklade vetenskaperna som t ex fysik där alla forskare, i stort sett, är överens om riktlinjerna för forskningsarbetet är det rimligt att begära denna grad av precision beträffande uttryck och definitioner som används. Däremot när det gäller de så kallade mindre utvecklade vetenskaperna som t ex psykologi och sociologi anser en del forskare att det är orimligt att ställa krav på operationella definitioner på alla begrepp som används. Vetenskapen skulle t o m kunna vara betjänt av en viss vaghet beträffande användningen av vissa begrepp. Det är dock vara mycket viktigt att vid analysarbetet ta hänsyn till dessa begränsningar. 

Bridgeman (1927) fysiker och nobelpristagare konstaterade ” the concept is synonymous with corresponding set of operations”. Fritt översatt begreppet och de motsvarande mätoperationerna är synonymer. Bra operationella definitioner kännetecknas av, som jag tolkat det, när man som forskare lyckats definiera begreppet en med rätt mätmetod. D v s att man inte definierar begrepp med vilka mätmetoder som helst. Annorlunda uttryckt så måste värdet av definitionerna ställas i relation till de grundläggande krav som ställs på mätmetoder i alla vetenskapliga sammanhang nämligen, reliabilitet och validitet. Med reliabilitet menas att metoden inte påverkas av sluminflytelser av olika slag. Med validitet menas med den noggrannhet med vilken metoden mäter det som det avser att mäta. Sammanfattningsvis kan sägas att operationalisering kräver ett modellbygge, d v s forskaren får arbeta med en modell av verkligheten. 

Att illustrera verkligheten med hjälp av en modell har både för och nackdelar. Modellen kan manipuleras, testas, förfinas m. m oberoende av den omgivande verkligheten. Dess nyanser behöver inte beaktas för att man skall erhålla en acceptabel bild. Avbilden innebär istället att man bortser från mycket av det som visserligen finns där men som kan spela mindre roll vid analys utifrån givet problemområde. Det är dock viktigt att vara medveten om att modellens förenkling kan medför en förvrängning (i mer eller mindre grad) av verkligheten. Det gäller således att kunna avgöra vilka faktorer som skall ingå eller avlägsnas. Vad man förlorar i fullständigheten skall kompenseras med överskådlighet. Oundvikligen hamnar man i en situation med subjektiva avvägningar. 

Man ställs också inför frågan när kunskap skall räknas som vetenskap. Rent allmänt brukar hävdas att för att kunskap skall räknas som vetenskaplig krävs bl. a att den skall anges som sann eller sannolik. Sanningskravet ställer i sin tur krav på tillvägagångssättet för faktainsamling och datahantering. Popper ser sökandet efter kunskapstillväxt som vetenskapens primära uppgift. En mer praktiskt inriktad syn har Boalt som anser att vetenskap slutligen blir ett tillvägagångssätt för att upptäcka under vilka betingelser vissa händelser inträffar. Det är således befogat, att i sådan här sammanhang, ställa sig frågan vilket tillskott till objektiv kunskap om företagens skatteundandragande som använd modell faktiskt genererar. Svaret på den frågan, tror jag, måste sökas i om det överhuvudtaget är möjligt att precisera vad som skall räknas som ny kunskap. Skall nyvunnen kunskap anges relativt forskaren själv, hela forskarsamhället eller en ännu vidare grupp? 

Kunskap uppfattas ofta som kännedom om absolut sanning rörande t ex vissa allmängiltiga lagbundenheter. Man talar ibland om objektiv kunskap. En intressant fråga i det här sammanhanget är om det verkligen finns någon kunskap som har dessa egenskaper. En annan fråga blir då om någonting finns i sig eller om det t ex är graden av likhet i människors uppfattningar av detta någonting som ger uttryck för graden av objektivitet? Som jag ser det är kravet på en i alla avseenden, precisering av vetenskapligt, d v s målmedvetet, motiverat, uppföljbart vunnet kunskapsbidrag svår att uppfylla. 

Avsikten med denna studie har aldrig varit att generera en objektiv, sann kunskap om företagens skatteundandragande. Utan snarare indikationer som i bästa fall kan tjäna som utgångspunkt för senare modellförenklingar. Jag är dock medveten om att använt empiriskt material som bygger på respondenters uppfattningar/attityder inför vissa fenomen begränsar och medför brister, svagheter i slutsatser och analyser. 

Företagen konkurrenssituation; litteraturen visar på ett antal teorier om hur företagens konkurrenssituation påverkas. Som t ex produktens karaktär, antalet företag, kundstrukturen, konkurrensmedlen, förekomsten av närliggande substitut, möjligheterna till nyetableringar, hindren för import och export, graden av offentliga regleringar, överetablering etc. Min egen studie visade på fler faktorer som påverkar konkurrenssituationen. Jag gör endast en uppräkning av dessa så någon djupare analys görs inte som kan ge utrymme för en diskussion om vad det ger uttryck för. 

  • · 71,7 % av företagen anser att köparna MYCKET OFTA eller OFTA byter leverantör 

  • · 88, 4 % av företagen anser att man i HÖG GRAD främst konkurrerar med företag i samma bransch 

  • · 60, 8 % av företagen anser att deras varor och tjänster I MINDRE GRAD eller inte alls skiljer sig från konkurrenternas 

  • · 91, 2 % av företagen anser att priset har en MYCKET STOR eller STOR be tydelse för företagens möjligheter att skaffa nya eller behålla gamla kunder 

  • · 72 % av företagen anser att en kundkretsökning med 10 % skulle kräva MYCKET STORA eller STORA INSATSER från företaget 

  • · 58, 8 % av företagen anser att konkurrenterna skull reagera med att SÄNKA SINA PRISER på en prissänkning.     

 Enligt Ahlmark (1979) har frågan om graden av konkurrens mellan företag, som befinner sig inom ett funktionsområde eller en produkt, erhållit ökad uppmärksamhet under senare år. Detta har sin bakgrund inte bara i företagsekonomiska frågeställningar som t ex strategiska beslut att gå in på eller undvika ett speciellt produktområde. Omdömen som svag eller hård konkurrens förekommer ofta i detta sammanhang och ges stor vikt utan att några klara definitioner ges. Varken jag eller någon annan kan presentera någon bra operationell definition av begreppet. Jag har därför nöjt mig med att låta företagen ge omdömen om konkurrens situationen. Svaren ser jag som en indikation på konkurrenstrycket styrka. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att jag försökt göra en kvalitativ indelning av konkurrens trycket. Vad som menas med t ex hård konkurrens är dock vanligen oklart. 

Skatteundandragandet; även här visar litteraturen på ett antal teorier och hypoteser om omfattningen av skatteundandragandet och vad som orsakar eller påverkar detsamma.  De undersökningar som hittills gjorts om omfattningen och de siffror som man kommit fram till präglas i hög grad av osäkerhet och detta gäller inte bara svenska studier utan även sådan som gjorts på andra håll i västvärlden. Jag har även här använt företagens (ofta initierade) omdömen om hur vanligt skatteundandragandet är som en indikation på dess omfattning.   Ett annat skäl, förutom mätsvårigheter, till att jag nöjt mig med företagens omdömen om konkurrens och skatteundandragandet är att vi på de flesta håll i samhället tillåter oss att ha uppfattningar om dessa. Ofta hörs ifrån från olika organisationer, samhället m fl. ge uttryck för uppfattningar som ”vår konkurrenssituation är knivskarp”, ”stenhård”, ”stentuff”, ”det är en stor mängd företag som skattefuskar”, ”skattefusket är utbrett”, ” 90 % av företagen skattefuskar på något sätt ” d v s man gör en kvalitativ bedömning av konkurrensen och skatteundandragandet.  Hur svåra dessa frågor är visar till exempel livsmedels – bankernas – bensinbolagens – el – telefonimarknaden med fleras uppfattningar om sin konkurrenssituation. De har en konkurrenssituation som närmast är att likna vid ett monopol och/eller kartellsituation. D.v.s. ingen konkurrens alls eller mycket liten sådan. Annorlunda uttryck en låtsaskonkurrens. Själva anser de att de agerar under konkurrenstryck. Från vem eller vilka?  Självklart måste man ställa sig frågan om detta inte är ett uttryck för att både konkurrenstrycket och skatteundandragandets omfattning, som begrepp är mindre intressant om det inte sätts i relation till något annat. Att ett kvantifierat konkurrenstryck och skatteundandragande ändå bara visar att det ibland finns där, men inte varför. Det kanske också förhåller sig så att det inte heller är till någon större hjälp vid beslut rörande åtgärdsinriktning. D v s det säger ingenting om mekanismerna bakom begreppen. 

Eftersom jag inte kunnat få fram några bra operationella mått på konkurrenstrycket och skatteundandragandets omfattning har jag använt omdömen som ”hård” ”lagom” ”stor andel företag” mm vid diskussionerna kring företagens konkurrenstryck och skatteundandragandets omfattning. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att jag försökt göra en kvalitativ indelning av konkurrenstrycket och skatteundandragandets omfattning. Mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att hitta enkla, bra operationella mått på konkurrenstrycket och skatteundandragandets omfattning har jag bl. a riktat in mig på de enskilda företagarnas subjektiva bedömning av dessa.  D.v.s. företagens svar om skatteundandragandets omfattning och konkurrenstrycket bygger på den kunskap de har om den marknad som de arbetar inom.Ett annat viktigt skäl till att jag ”nöjt mig” med subjektiva bedömningar från, de i och för sig initierade företagsledarna, är att objektiva mätningar, i de fall de skulle vara möjliga att göra, skulle kräva en betydligt mer omfattande undersökning än denna och vara, likt denna, behäftad med många osäkerhetsmoment.   

 Ekonomisk brottslighet; är som begrepp omtvistat och omdiskuterat. Det har varit föremål för mycken diskussion och åtskillig kritik. Bl. a för att vara vagt och oprecist. Vissa författare arbetar utifrån egenskaper hos gärningsmannen, andra utifrån brottsoffren, medan ytterligare andra lägger tonvikten vid själva beteendet. I normalfallet använder man också dessa karaktäristika samtidigt.

Axberger (1988) anser att det inte finns någon vetenskapligt godtagen juridisk, kriminologisk eller sociologisk) definition att använda som rättesnöre. Däremot har begreppet avgränsats i rättspolitiska sammanhang, som ett led i kriminalpolitiken. Den definitionen har därefter huvudsakligen accepterats i den kriminalpolitiska debatten och forskningen. Han anser vidare att den politiska definitionen är snäv. Dess syfte är inte bara att beskriva en viss typ av brottslighet, som på ett eller annat sätt skiljer sig från annan brottslighet som samhällsföreteelse betraktad utan snarare en måltavla mot vilken rättspolitiska åtgärder skall riktas. 

Följande kriterier hör till den allmänt vedertagna definitionen på ekonomisk brottslighet; 

1. Brottsligheten skall ha ekonomisk vinning som motiv. 

2. Den skall röra sig om brottslighet av kontinuerlig karaktär och den skall vara systematiskt bedriven. 

3. Begås inom ramen för näringsverksamhet eller med sådan verksamhet som förutsättning eller grund 

4. Avse stora ekonomiska värden. 

Skatter och avgifter; avser direkt och respektive indirekt beskattning. Till indirekta skatter mervärdesskatt, sociala avgifter, punktskatter med flera. 

Skatteundandragande; innebär skillnaden mellan de skatter som enligt lag skall utgå och de som faktiskt debiteras. Skatteundandragandet inrymmes under begreppet ekonomisk brottslighet om de uppfyller ovan nämnda kriterier på sådan brottslighet. 

Svart sektor, svart ekonomi; menar man ofta den del av ekonomin som undanhålls från beskattning. Uttrycket är besläktat med begreppet skatteundandragandet. Den svarta sektorn står i ett komplicerat förhållande till den vita ekonomin såtillvida att vissa företeelser sm förekommer i den svarta skulle upphöra om den inte vore skattefri. Det finns t ex hantverkare som inte skulle utföra extraarbeten om betalningen inte var svart. Det finns också tjänsteutbyten som inte skulle bli av om de skulle be skattas samt bostäder som inte skulle säljas utan pengar under bordet. Detta betyder att samhällets inkomster inte skulle öka med hela det undandragna skattebeloppet i den svarta sektorn om möjligheterna till att jobba svart försvann. 

Små och medelstora företag; vid definitionen av små och medelstora företag brukar man vanligen utgått ifrån storleksmått såsom omsättning eller antalet sysselsatta. Antalet anställda ger inte en korrekt beskrivning av vad som bör räknas till gruppen småföretag. Exempelvis är det lätt att finna företag med få anställda med hög omsättning som knappast kan betraktas som små företag. Det senare hänger samman med att gränsen mellan tillverkande företag och handelsföretag bitvis är oklar.  

Jag har för den här undersökningen valt sysselsättningsmåttet. Denna uppdelning kan diskuteras och även om jag instämmer i många forskares resonemang om behovet av kvalitativa mått har jag valt en indelning som stämmer överrens med statistiska central byråns (SCB). Det huvudsakliga skälet bakom detta val är att de gjort urvalet i denna undersökning.

 
Noter:

[1]Se t  ex C, Holmquist, Den brottslige företagaren MYT ELLER SANNING,BRÅ 1989,

   Enström,A Företagens skatteundandragande, Företagsekonomiska instit. SU 1993 

[i] Skattefel och skattefusk. Riksskatteverket: 1998.3.

[ii] Se under punkt 2.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


[1] Andersson, G. Samverkan mellan småföretag. Lund, Studentlitteratur, 1979.

 

 

 

 

 

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10