APPENDIX A.

 

FORSKNINGSPTOCESS OCH METOD. 

Appendix A:s första avsnitt beskriver undersökningens övergripande uppläggning, andra avsnittet beskriver arbetet med förstudien och hur jag identifierade valt studieområde. Därefter (i det tredje avsnittet) diskuteras val av ansats och metod. Det fjärde avsnittet innehåller en beskrivning av hur primärdata samlats, via enkätstudien och företagsintervjuerna. D v s de båda huvudstudierna. Det femte avsnittet diskuterar bortfallet och dess konsekvenser. I samband med detta redogörs för (i det sjätte avsnittet) för den statistiska bearbetningen. I det sista avsnittet ges en kortfattad beskrivning av studiens resultat. 

I samband med paradigmdiskussionerna berörs olika slag av teorier. Bl. a mot bakgrund av att studien har vissa svagheter i den teoretiska inriktningen, ansats och resultat. Och att man därför bör föra en diskussion kring dessa. Metoddelen blir således lätt omfattande. För att underlätta läsandet har en stor del av den diskussionen som förs, angående de i studien använda begrepp och vidhängande problem, lagts i APPENDIX B. 

1. Forskningsprocessen. 

Datainsamlingen inleddes med en förstudie. Litteraturstudier bedrevs jämsides. Därefter bearbetade jag förstudien. Vid analysen av förstudien och litteraturen växte en stegvis förståelse och kunskap fram om studieområdet. En förståelse som bedömdes vara tillräckligt stor för att kunna skissera en teoretisk referensram (modell) att ha som utgångspunkt för den fortsatta framställningen.

Utifrån den teoretiska modellen formulerades ett frågeformulär att användas vid huvudstudie 1, enkätstudien. Den prövades på 12 stycken företag som uppfattades vara representativa för den population som skulle ingå i undersökningen. Annorlunda uttryckt så företogs prövningen av frågeformuläret under förhållanden som i stora drag var jämförbara med den slutliga undersökningen. 

Mina erfarenheter från prövningen fick mig inte att fundera över några radikala förändringar. Däremot visade det sig att ytterligare redigering av texten behövdes. En marginell justering av formulärets layout vidtogs samtidigt. Under arbetet med prövningen gav de intervjuade ofta uttryck för en positiv förvåning att man kunde se problemet ur den här synvinkeln. Prövningen indikerade således att forskningsprocessen var på rätt väg. 

Enkäten, (huvudstudie 1) skickades ut till totalt 400 stycken företag ( företagsledaren/ na ). Därefter bearbetades och analyserades resultatet av dessa. Jag intervjuade (huvudstudie 2) också 35 stycken företagsledare. Framkommet resultat av dessa bearbetades och analyserades.

 

2. Förstudien. 

Förstudien inleddes med ambitionen att studera om skatteundandragandet skulle kunna reduceras genom en ökad grad av samverkan inom och mellan näringslivet, myndigheter och andra berörda organisationer. I så motto att det skulle leda till effektivare åtgärder.Jag höll fast vid den ambitionen ganska länge (ungefär 6 månader). Jag intervjuade ett antal företrädare för olika (berörda) myndigheter, organisationer etc. Jag fann det svårt att få grepp om hur dessa arbetar. Jag fick också intrycket att deras kunskaper kring skatte undandragandet var bristfälliga. Ett förhållande som ledde till att jag började söka mig ut på marknaden och företagen för att hitta det rätta problemet. Sammantaget blev dockresultatet av denna sökperiod att jag har en hel del empiriskt material från denna tid som jag, i viss mån, använde mig av vid analysen av det empiriska materialet. 

Efter en tid på marknaden inriktades förstudien istället på att studera några, orsaker och effekter av skatteundandragandet, här benämnda som VARFÖRFAKTORER, NÅGRA VAD FAKTORER samt några HUR/VILKAFAKTORER av skatteundandragandet. Förstudiearbetet pågick under närmare ett år. 

Med ovan beskrivna vill jag visa att forskningsprocessen inte gått direkt eller om man så vill spikrakt fram till valt studieområde. Det är enligt Naess [i] ingenting ovanligt utan inträffar oftare än vad som framkommer inom forskningen. 

Förstudiens främsta syfte var att ge de preliminära kunskaper om studieområdet och insikter som erfordras för att kunna fatta beslut om en teoretisk referensram (modell) och metod för datainsamling. Under förstudiens gång intervjuades ett antal företagsledare, företrädare för olika bransch och fackorganisationer, rikspolisstyrelsen, skatteverket, riksskatteverket m fl. 

Forskningsproblem/område kan enligt McMillan & Schumacher [ii] ha sin grund i personliga erfarenheter, härledningar från en teori, litteratur som har med saken att göra, aktuella och sociala och politiska frågor samt konkreta situationer. Utifrån personliga erfarenheter kan en del forskningsproblem uppstå som t ex; 

• genom observation av vissa sakförhållanden för vilka det inte finns någontillfredsställande förklaring, rutinartade sätt att utföra saker och ting som är baserade på makt och tradition och som inte har vetenskapligt stöd eller inom innovationer och teknologiska förändringar som kräver bekräftelse under lång tid. 

I förstudien fann jag nedanstående fenomen, förutom de som skisserats i den teoretiska modellen, som jag uppfattade som betydelsefulla för utformandet av studien. 

Ett fenomen som jag först noterade var att det fanns skillnader mellan företagsledarna och övriga berörda organisationer etc. i uppfattningar, vad avser skatteundandragandet. Den första kategorin riktade sitt intresse mer mot VAD FAKTORERNA. Den andra mot VARFÖR FAKTORERNA. Ett annat, vad avser HUR/VILKA FAKTORERNA, var att det fanns likheter i uppfattningar, i så motto, att alla berörda parter ansåg att det behövdes effektiva sådana. Däremot inte när det gällde medlen. 

Vid intervjuerna med de olika företagsledarna framkom ofta uppfattningen att det på marknaden förekommande skatteundandragandet upplevdes som ett problem av flera skäl. Det främsta skälet framhölls dock vara att det fick negativa effekter för deras verksamhet i allmänhet och konkurrensförhållanden i synnerhet. De gav också uttryck för uppfattningen att skatteundandragandet var något man fick lära sig leva med eftersom det inte fanns något (i egentlig mening) man kunde göra åt det. 

Hos de olika myndigheterna och organisationerna gav man också uttryck, förutom de som nämns i föregående stycke, för uppfattningen att insatta åtgärder, även om man var medveten om att där fanns brister, ändå var tämligen effektiva. Vid intervjuerna fann jag också att man, särskilt hos myndighetssfären, mer oroades över de samhällsekonomiska konsekvenserna av skatteundandragandet, som t ex förlorade skatteintäkter, ett allmänt moraliskt förfall, ger fel signaler, än dess konsekvenser för marknaden. Det utbredda missnöjet hos företagsledarna uppfattade man som något överdrivna. 

Skillnaderna i uppfattning kring skatteundandragandet är kanske inte så förvånande med tanke på att det rör sig om två diametralt motsatta kulturer. De olika uppfattningarna betyder inte att man inte var medveten om varandras olika perspektiv på skatteundandragandet. Tvärtom. 

Jag noterade också (vid intervjuarbetet) att det förelåg skillnader i uppfattning om några FAKTORER. Som t ex att de skatteundandragande företagens lägre kostnader och pris. Vissa bedömde dessa FAKTORER som ett incitament (VARFÖR FAKTOR) andra som en konsekvens (VADFAKTOR). Även litteraturstudien visade, vad avser just dessa FAKTORER, samma skillnader i bedömning. Det här fick mig att fundera över om man inte borde gruppera FAKTORERNA i något slags schema och studera dem utifrån detta. 

Jag tolkade även detta som att man borde se på skatteundandragandet i ett större sammanhang, ge det en vidare belysning. Ett mer förståelseinriktat perspektiv. Ett perspektiv som borde ge ökade möjligheter att förstå mekanismerna bakom skatteundandragandet. 

Förstudien gav mig också en första bekräftelse på lämpligheten att kombinera den kvalitativa och den kvantitativa metoden för datainsamling. Detta för att kunna åstadkomma den eftersträvade mer allsidiga belysningen.

 

3. Val av ansats. 

Med forskningsansats menar jag vad man i vetenskapsteoretisk litteratur brukar benämna vetenskaplig metod, d v s hur kunskap om verkligheten erhålles och vari denna kunskap består. Annorlunda uttryckt att forskarens syn på världen påverkar hela forskningsprocessen, från att hitta en frågeställning, göra en problemformulering, samla in och analysera information till att tolka den. Ett teoretiskt perspektiv utgör enligt Bogdan & Biklen [iii] ett sätt att betrakta verkligheten, t ex uppfattningar som människor har om vad som är viktigt och vad som får världen att fungera. 

Enligt Goetz & LeComte [iv] spelar den teoretiska inriktningen en viss roll, redan innan undersökningen startar, eftersom forskaren har fostrats inom ett ämne som har sin egen vokabulär och sina speciella begrepp och teorier. Man börjar tänka på ett sätt som liknar andras synsätt inom ämnesområdet och börjar även betrakta verkligheten genom ämnets glasögon m.m. 

Från syftet med undersökningen, vilka frågor man skall ställa etc. till den tolkning man vill föra fram, är som jag ser det, en funktion av forskarens teoretiska inriktning. En teoretisk inriktning kan jämföras med och är kanske synonym med det sätt varpå vissa personer definierar begreppet paradigm. Bogdan & Biklen [v] definierar detta begrepp som en löst sammanfogad uppsättning av logiskt förbundna antaganden, begrepp och påståenden som styr inriktningen på tänkandet och forskning. För Lincoln & Cuba [vi]utgör ett paradigm en systematisk uppsättning av uppfattningar, tillsammans med de metoder som åtföljer dem. Man skulle kunna säga att ett paradigm utgör ett destillat av det sätt varpå vi tänker om världen, men som vi inte kan bevisa. 

Teorins roll i forskningen kan beskrivas i termer av forskarens teoretiska inriktning men även utifrån vilken relation teorin har till de frågor som studeras. Eftersom teori kan definieras på en rad olika sätt och eftersom det finns flera olika typer av teorier, har Knowles [vii] dragit slutsatsen att en teori är det som en given författare säger att det är. Jag menar, att olika informationsbitar i en teori skall integreras till en helhet. Teorin skall skapa mening i den information man har, sammanfatta vad man vet och ge en generell förklaring av den företeelse som undersöks. Några vanliga synsätt som brukar diskuteras i de här sammanhangen är t ex; det analytiska synsättet, systemsynsättet och det hermeneutiska synsättet [viii]. Jag ser inga oöverstigliga hinder att använda flera synsätt. Flera och olika infallsvinklar kan ge en bredare bild och en värdering med utgångspunkt från både kvantitativ och kvalitativ information. 

Min forskningsstil har påverkats av min personlighet och kunskaper samt vad jag önskat åstadkomma med min studie. Hit hör också min personliga uppfattning om metodvalets relevans i sammanhanget samt, i viss mån, min metodologiska intresseinriktning. 

Min ansats har också styrts av mina erfarenheter som egen företagare där jag ofta kommer i kontakt med den typ av problem som studeras och belyses i denna studie. Vidare har min ansats en empirisk inriktning som styrts av nyfikenhet om skatteundandragandet i allmänhet; om företagsledarnas, och andra berörda parters uppfattningar (attityder) om detta problem i synnerhet. 

 

4. Val av metod. 

I metodböcker (se t ex Arbnor & Bjerke) indelas ofta empiriska undersökningar i tre olika angreppssätt; formulativa eller explorativa, beskrivande och förklarande: Jag har inte uppfattat gränserna mellan dem som helt klara eftersom formulativa undersökning kan vara både beskrivande och förklarande till sin inriktning. 

Ett metodiskt angreppssätt, eller en design som det kallas ibland, kan enligt Merriam [ix]liknas vid en ritning av ett hus. Metoden innebär en plan för att samla in, organisera och integrera information av data, och den resulterar i en speciell slutprodukt (forskningsresultatet). Valet av angreppssätt bestäms av hur problemet ser ut, vilka frågor det ger upphov till och vilket resultat man vill ha. 

Eftersom jag strävat efter att beskriva och försöka förstå (enligt min mening en form av förklaring) skatteundandragandets mekanismer inrymmes mitt angreppssätt inom de två senare indelningsformerna. D v s målet för min forskning har varit att studera skeenden och/eller företeelser. 

Jag har använt mig av två skilda forskningstraditioner i genomförandet av studien, den kvantitativa och kvalitativa metoden. Behovet av att komplettera enkätundersökningens vanligen snäva inriktningen med studier som baseras på de berördas berättelser och uppfattningar, både rent konkret och i allmänhet, bedömde jag som nödvändigt. En intressant fråga i det här sammanhanget är i vilken utsträckning man kan använda traditionella (d v s kvantitativa metoder) tillsammans med kvalitativa för insamling och analys av information i ett visst forskningsprojekt. Firestone [x]  menar att pragmatiker har ett mer instrumentellt förhållningssätt till relationen mellan paradigm och metod. Miles & Huberman [xi] menar att man kombinera de båda metoderna och överlämna de filosofiska frågorna åt andra. Guba [xii] förslår att man skall skilja mellan teori och metod och att man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa tekniker, oberoende av om ens inriktning är traditionell eller kvalitativ på teoretisk nivå, är det dock omöjligt att förena dem. Kidder & Fine [xiii] ger uttryck för samma uppfattning och anmärker att det inte alls är något konstigt med att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Det rör sig istället om en form av triangulering som förbättrar validiteten och reliabiliteten i den undersökning man genomför. 

5. Operationalitet. 

Eftersom studien, i så hög grad, präglats av uppfattningar från de intervjuade kan det vara på sin plats att utveckla tankar och diskutera om, hur och på vilket sätt det kan bidra till kunskapsutveckling. Dessa har förlagts till APPEXDIXB där jag återkommer till kravet på operationalisering av de i studien väsentligaste begreppen som t ex ekonomisk brottslighet, skatteundandragandet, konkurrens etc. 

6. Enkätundersökningen. 

Enkäten riktades till 400 stycken slumpvis valda företag inom Städ – Måleri – Åkeri – Restaurang – och Schakt/entreprenadbranschen. 

Att enkäten kom att riktas till just dessa branscher berodde bl. a av att de sex år sedan) var de branscher som ofta framhölls i de olika debatterna om

ekobrottslighet som särskilt besvärliga. Det berodde också på att det var de branscher där det fanns tillgängligt material efter de skatterevisioner som Riksskatteverket genomfört. Ett sista skäl var att det var de branscher som det var lättast att få kontakt med när jag skulle genomföra studien. Jag hade ofta känslan att de intervjuade, i inledningsskede av intervjuerna, uppfattade mig som myndigheternas förlängda arm. 

SCB (statistiska centralbyrån) gjorde urvalet vid sin företagsregisterenhet. Urvalet täckte hela Sverige. Urvalet har tagits från SCB:s basregister. Urvalet är slumpmässigt. Urvalet stratifierades efter antalet sysselsatta. 

• · Småföretag (1- 5 6 – 50 sysselsatta). 

• · Medelstora företag (51 – 200 sysselsatta). 

• · Stora företag (mer än 200 sysselsatta). 

Den totala datainsamlingen (enkäter och personliga intervjuer) pågick under en 12 månaders period. Enkätinsamlingen pågick under cirka 4 månader med 2 påminnelser för att försöka reducera bortfallet. Bortfallsprocenten vägdes sedan mot ytterligare kostnader och möjligheter till en sänkning av bortfallet som ytterligare påminnelser skulle ha inneburit. 

Vid de frågor som bedömdes som mycket känsliga har dessa formulerats så att de intervjuade gav sin uppfattning om hur man tror att andra företag gör i den aktuella situationen. D v s dessa frågor har till övervägande del konstruerats så att de genom projektion på andra företag får fram attityder som ej påverkats av en fastlåsning i det nuvarande sättet att driva verksamheten. Förstudien indikerade nämligen att det kunde finnas skillnader i egen attityd och i bedömningen av andra attityder. 

7. Företagsintervjuerna. 

På grund av ämnets svårighetsgrad och att undersökningen rör ett för de medverkande företagen mycket känsligt område bedömdes det vara nödvändigt att komplettera enkäterna med personliga intervjuer. Bl. a mot bakgrund av att enkäterna kunde visa sig vara ett alltför trubbigt instrument, med dess fyrkantiga och kategoriska utformning, om man vill tränga djupare och bredda informationsunderlaget och på så sätt erhålla en mer allsidig belysning av mekanismerna bakom skatteundandragandet. 

Data om objekt erhållna från olika källor skall ge samma resultat. I mitt fall skedde mätningen både med enkäter och samtal. Många av frågorna vid samtalen var där just för att svaren på enkäterna skall kunna kontrolleras. Även om det inte går att fasställa någon korrelationskoefficent så erhöll jag ändå en uppfattning om validiteten. 

Av 38 stycken tillfrågade företag var det endast 3 stycken som ställde sig avvisande inför en intervju. Intervjuerna var både strukturerade ochicke strukturerade. Den icke strukturerade delen innebar att den intervjuade och jag, rent generellt, kring problemet. Intervjuerna gjordes med 35 stycken utvalda företag. Urvalet gjordes genom ett s.k. förståelseurval. Med detta menas att valet av intervjupersoner skett mot bakgrund av den förförståelse som forskare skaffat sig om det aktuella problemet. 

Varje intervju tog mellan 1, 5 till 2 timmar ibland längre. Efter en ibland trevande inledning kom diskussionen alltid igång (endast i ett fåtal fall var intervjun svår att genomföra). Respondenterna hade många synpunkter som de välvilligt delade med sig av. Jag upplevde intervjuarbetet som mycket trevligt att genomföra och oerhört lärolikt. 

8. Reliabilitet och validitet. 

Vad gäller reliabilitet och validitet kan sägas att det är svårare att erhålla tillfredställande reliabilitet och validitet på högre precisionsnivåer. Förhållandet mellan dessa kan uttryckas så att reliabilitet är en nödändig men inte en tillräcklig förutsättning för validitet. Är slumpfelen i mätningen stora (d v s ingen reliabilitet) så mäter vi inte vad vi avser att mäta (d v s ingen validitet). Är slumpfelet litet (hög reliabilitet) så kan vi inte utan vidare vara säkra på att vi har validitet. 

Den långa förstudien som bedrevs och medan de personliga intervjuerna genomfördes växte en stegvis förståelse och kunskap om studieområdet fram och som förhoppningsvis påverkat reliabiliteten i positiv riktning. Jag kontrollerade också nogsamt de data som matades in i datorn. Genom att ställa samman data från de olika instrumenten har jag i mina resultat fått en uppfattning om reliabiliteten. 

9 Bortfallet. 

Förstudien, enkäterna och de personliga intervjuerna visade på många sätt att undersökningen kändes viktig för de i undersökningen medverkande företagen. Många var djupt engagerade i frågan. Genom de diskussioner som fördes antingen genom de personliga intervjuerna eller brevledes (enkäterna hade utrymme för kommentarer) visade att respondenten kände närhet till problemet. Ett problem som påverkade deras vardag, som företagare, på ett olustigt sätt och att något borde göras åt detta. Trots det blev bortfallet relativt högt.

 

Utsända formulär 400st

Upphörda företag 45st

Nettourval 355st

 

 

                                                      Total

                                                      svarsandel

 

Före påminnelse 155                  47 %

Efter en påminnelse 207          58 %

Efter två påminnelser  226     63 % 

 

Frågan är om konsekvenserna av bortfallet för det empiriska resultatet i praktiken blir så allvarliga, som det teoretiskt kan bli. Något generellt svar kan inte ges. Amerikanska undersökningar [xiv] pekar på att mycket stora bortfall inte behöver snedvrida alla kontrollvariablerna.

Ett bortfall betyder dock alltid en ökad osäkerhetsmarginal. Bl. a en snedvridning av resultaten i samma mån som det är korrelerat med de studerade variablerna, antingen direkt eller via någon annan variabel. Olika slag av bortfall kan verka selektivt i olika riktningar och därför delvis ta ut varandra. Förhållandet att olika slag av bortfall antalsmässigt tar ut varandra inte är någon garanti för att de neutraliserar varandra vad gäller återverkan på de studerade svarsfördelningarna. Bortfall av olika slag kan på olika sätt vara korrelerade med de studerade variablerna. Enligt Cochran [xv] antas ofta att skillnader mellan svarande och bortfall skall framgå om man studerar hur olika egenskaper varierar med insamlingsomgång d v s före påminnelser, efter första men inte före andra påminnelsen och efter andra påminnelsen. Skillnader mellan svarande och bortfall bör framgå genom att procenttal ändras m.m. Ändras på ett systematiskt sätt med urvalet på insamlingsgången. I den här undersökningen har bl. a variablerna, branscher, företagsstorlek, konkurrenssituation, om man främst konkurrerar med företag som är mindre än det egna/lika stort, om man bedriver verksamhet i en bransch där köparna ofta byter leverantör, andelen företag som inte betalar alla sina skatter och avgifter, att skatteundandragandet försämrar/sänker de enskilda företagens och hela branschens resultatnivå, studerats. Några systematiska ändringar kunde inte beläggas. Det finns därför ett visst stöd för att bortfallet inte har haft kraftigt snedvridande effekter.

 

10. Statistisk bearbetning. 

Valet av analystekniker är beroende av syftet med analysen och den typ av data man har tillgång till. Jag har använt mig av ett färdigskrivet och kontrollerat program, ett så kallat körklart program. Minitab (interaktivt statistiskt programpaket) är ett sådant statistiskt standardprogram för databearbetning, av framför allt mindre och medelstora datamängder, som därför är det program som oftast använts i denna studie. 

För att testa hypotesen att det råder oberoende mellan studerade variabler använde jag C2 -test på 5 % nivå. Samma test, på samma signifikansnivå, har använts för att undersöka om det föreligger några skillnader i uppfattning mellan de olika företagsstorlekarna och branscherna, vad avser studerade variabler. Helleviks [xvi] kausalanalys har använts vid studiet av direkta och indirekta effekter.  Jag har således huvudsakligen använt mig av icke parametriska tester vilket bl. a sammansammanhänger med de underliggande antagandena för sådana test inte är lika rigorösa som för de parametriska. Dessa kräver bl. a för de uppmätta värdena att de kan mätas utmed en intervall eller kvotskala. Variablerna i enkätundersökningen har dock huvudsakligen mätts utmed ordianal och nominalskalor. Ibland har jag således endast kunnat ordna objekten i kategorier, utan att kunna säga något om hur objekten förhåller sig till varandra, utan att kvantifiera skillnaderna mellan olika mått. I de fall där tillräckligt många av svaren, i enkätundersökningens öppna svarsalternativ, uppvisar likheter med varandra har dessa kodats och hanterats på samma sätt som de bundna svarsalternativen. 

 

11. Sammanfattning.

 

I detta kapitel motiverades val av metoder med två separata delar. Bestående av en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Inledningsvis redovisades själva forskningsprocessen och förstudien där val av studieområdets bredd motiverades. Därefter behandlades operationalitetsproblem, frågor om kunskapsutveckling och möjligheter att precisera vad som skall räknas som ny kunskap. Sedan redovisades datainsamling och frågor om validitet och reliabilitet. Slutligen redovisades och diskuterades bortfallet samt den statistiska bearbetningen.      

 

NOTER.

 

[i]  A. Naess.anklagelser mot vetenskapen. Almqist & Wiksells Förlag AB, Stockholm: 1982 

[ii] McMillan, J. H. & Schumacher, S. Research in Education. Little Brown BOSTON: 1984

[iii] Bogdan & Biklen. Qualitative Research for Education. Allyn & Bacon, Newton, Massachusetts: 1990.

[iv] Goetz, J. P. & LeComte, M. D. Ethnography and Qualitative Design in Educational Research. Academics

   Press, Orlando, Florida: 1984.

[v] Se under punkt 3.

[vi] Lincoln, R. G. & Cuba, E. G. Naturalistic Inquiry, Sage Newbury Park, Californian: 1985.

[vii] Knowles, M. S. m fl. Andragogy in Action. Applying modern Principles of Adult Learning. Jossey – Bass,

   San Francisco: 1984.

[viii] Arbnor, I & Bjerke, B. Företagsekonomisk Metodlära. Lund, Studentlitteratur: 1977.

[ix] Merriam, S. B. Adult Development. Implications for Adult Education, Information Series nr 282.

   Educational resources Information Center, Columbus, Ohio: 1984.

[x]Firestone, W. A. Meaning in method. The rhetoric og quantitative and qualititative research. Educational

   researcher: 1987

[xi]Miles, M. B. & Huberman, A. M. Qualitative Data Analyses. A Sourcebook of new methods. Sage,

   Newbury Park, Californian: 1984.

[xii]Cube, E. G.What have we learned about naturalistic evaluation? Evaluation Practice: 1987.

[xiii] Kidder, L. H. & Fine, M. Qualitative and quantitative methods. When stories converge, I: Mark, m. m. &

   Shotland, R. L. , red. Miltiple Methods in Program Evaluation, New Directions for Program Evolution,

   nr 35, Jossey – Bass, San Francisco: 1987.

[xiv]Danielsson, , T. Bortfallsproblemet vid statistiska undersökningar. Stockholm: 1971.

[xv]Cochran, W. G. Sampling Techniques. New York, Wiley: 1977.

[xvi]Helleviks, O. Introduction to causal analysis. Oslo: 1983.

Sidor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10